Natten mellan 29 och 30 dec 2010 hände det som absolut inte händer och defenetivt inte får hända , mitt stall började av nån okänd anledning att brinna och när vi vaknade så fanns ingenting vi kunde göra för att rädda dom. Måste för deras och för mitt eget hjärtas skull hoppas och tro att det gick fort och att dom slapp lida.
Det är fruktansvärt jobbigt och jag vet inte hur lång tid det kommer göra ont men har bestämt mig att ur det fruktansvärda hemska försöka ha ett positivt tänk och vända det till nått fint och minnesvärt. Lycklig jag som haft förmånen att ha dessa två underbara hästar i min tillvaro i både vått och torrt och haft dom som allra bästa vänner.